Äppelträdens skördar har varit ovanligt rika i år. Jag har tagit med mig en påse av de mörkröda, runda frukterna till mitt tjänsterum. På väg ut griper jag ett av dem och äter det, girigt, medan jag hastar fram längs gatan.
Men sedan när jag står där, i blåsten invid Åhléns, med skruttet i min hand kan jag inte förmå mig att slänga det i en av papperskorgarna. Det känns som om jag då skulle bryta en outtalad överenskommelse, med äppelträdet.
Så jag vecklar in skruttet i ett papper och stoppar ned det i min rockficka. När jag senare sitter i bilen på väg hem stannar jag upp, tar fram skruttet och kastar det så långt jag kan, ut i ett buskage. Överenskommelsen respekterad.
20 oktober 2011 at 10:42 f m
Vackert skrivet Peter, skall du börja konkurrera med Transtömer? 😉
20 oktober 2011 at 11:23 f m
Åh. En till!
20 oktober 2011 at 12:43 e m
Känner igen det hela.
Det verkar finnas en sorts människor som inte kan anta samhällets efterfrågan på material till biogas och istället går tillbaka till naturen.
I stugan i norr har vi ju en naturkompost som allt från växtriket går till men INTE äggskal!!
En gammal regel sa att slängde man äggskal i ”kasa” kom det råttor ,så sa man iallafall, om det är riktigt eller ej vet jag inte.
Ordet kompost verkar helt plötsligt så nytt och opersonligt!!
Slasken, kasa, gropa, ja vad man nu kallar det ….men kompost?
Sedan kan man ju dela upp de orden ovan i andra betydelser.
Kasa var ju även en del av slasken där även dyngtunnorna tömmdes men gropa var där man brände.
Men kompost vart kom det ifrån?
20 oktober 2011 at 12:50 e m
Det blir ju mull igen! Även ett skrutt! Underbart ord! Skrutt! Hörru din lilla skrutt! Min lilla plutt! Tror att Steve Jobs visste vad han gjorde när han valde äpplet som symbol. I äpplets gravitation ligger kunskapen om livet förborgad. Tror på det även utan bibelns pekpinne.
20 oktober 2011 at 1:27 e m
När jag äter äpplen blir det ingen skrutt kvar. Äter allt utom kärnorna. Gäller att ta vara på fibrerna.
20 oktober 2011 at 1:47 e m
Mycket ädelt.
20 oktober 2011 at 4:29 e m
Känner igen känslan … tillbaka till naturen, typ. Men så heter jag Eva också 🙂
20 oktober 2011 at 6:09 e m
Fint tänkt.
21 oktober 2011 at 5:20 e m
Vackert tänkt och skrivet – och kanske framförallt vackert handlat!
Och jag känner igen det.
21 oktober 2011 at 11:00 e m
Vad säger naturen om bilkörning?
23 oktober 2011 at 1:28 e m
I silen äppelskrottar och sväljen stinkstånkor.
24 oktober 2011 at 1:55 e m
Visst spelade äpplet/äpplekärnan en stor roll i Vilhelm Mobergs svit om Utvandrarna!
24 oktober 2011 at 2:47 e m
Gunnar G: Du gör helt rätt som äter upp hela äpplet. Det har jag också börjat med. Allt som är bra för tarmen skalar vi bort. Håller på med ett stort epos om skit så jag vet vad jag talar om. Tarmcancern ökar. De flersta går omkring med fel bakterier (oktan) i systemet. Kanske ett äpple om dagen håller doktorn borta från magen. Nej, så enkelt är det inte.
24 oktober 2011 at 3:19 e m
Och, som sagt, tar man sedan en stinkstånka ut i naturen för att slänga skrotten så vet jag inte om naturen heller är lka imponerad som, eventualiter, akademien.
24 oktober 2011 at 8:09 e m
du är då för härlig! 🙂
24 oktober 2011 at 10:18 e m
Gunnar: Explain stinkstånka!
25 oktober 2011 at 1:49 e m
”STINK-STÅNKA. ( stink- 1905 osv. stinke- 1910) (vard., föga br.) skämts. benämning på automobil; jfr -stånk. SöndN 1905, nr 48, s. 3. SvD(A) 7/5 1967, s. 14” (ur SAOB, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/27/30.html#STINK-BO)