Årets långa lista är fastställd. Där återfinns 195 namn på författare, och en dem kommer att bli 2013 års Nobelpristagare i litteratur. Av dessa 195 är 48 ej tidigare nämnda. (Rent siffermässigt skulle jag säga att det är ett tämligen normalt år. Långa listan 2012 bestod av 210 namn, varav 46 nya.)
Vi har fortsatt vårt arbete att göra fler nomineringsberättigade medvetna om sitt vackra privilegium. Inför 2012 års lista ökades utskicken till universitet i USA. I år har vi gjort en särskild insats med inriktning mot afrikanska universitet.
Exkurs 1: De här vidgningarna av våra adresslistor är ej tillfälliga, utan läggs till varandra. Och vi kommer att fortsätta på detta vis, år efter år, i förhoppningen att få ett sådant nätverk av nomineringsberättigade att inga värdiga kandidater skall kunna undslippa Akademiens uppmärksamhet.
Vilka är då berättigade att nominera kandidater till Nobelpriset i litteratur? De statuter vi har att följa säger att den rätten ”tillkommer ledamöter av Svenska Akademien och av andra med denna till sammansättning och uppgifter likartade akademier, institutioner och samfund, professorer i litteraturhistoria och språk vid universitet och högskolor, tidigare litterära Nobelpristagare samt ordförandena i författarorganisationer, som äro för sitt lands skönlitterära alstring representativa”.
Exkurs 2: Nomineringar komna från andra än de uppräknade antas ej. Seriösa och välargumenterade förslag från ej nomineringsberättigade kan alltså aldrig resultera i en plats på långa listan, men kastas ändå inte saklöst. Vi har folk som tittar på dem – däri kan dölja sig något intressant. (Plågsamt chanslösa är dock t.ex. personer som anser att det är på tiden att de fick priset själva.)
Exkurs 3: Tidigare Nobelpristagare är, som sagt, berättigade att nominerade. I år har fem av dem utnyttjat denna möjlighet.
Redan nu pågår arbetet inför nästa steg, den halvlånga listan. Den kommer hoppeligen vara klar om cirka två månader.
Att vara ständig 
28 februari 2013 at 12:19 e m
Finns det någon begränsning på hur många man kan nominera. Kan ni som akademiledamöter t.ex. nominera sju författare var, om ni så finner lämpligt?
05 mars 2013 at 11:34 f m
Någon sådan formell begränsning finns ej, men då du förutsätts argumentera och arbeta för din nominering kan det aldrig bli tal om något större antal namn. Har nog aldrig varit med om att en ledamot nominerat mer än ett namn på eget bevåg.
02 mars 2013 at 11:06 e m
Det var intressant att ta del av de något inskränkta regler som Akademien känner sig tvungna att följa. För att nominera en kandidat måste man tydligen tillhöra en fin grupp av professorer, akademiledamöter eller tidigare pristagare. Nomineringar från andra än dessa kan tydligen inte antas till en plats på långa listan. För att vara lätt ironisk så känns det emellertid upplyftande att läsa att förslag komna utanför den privilegierade kretsen inte kastas saklöst. Sedan kan man alltid undra var de hamnar men man har ju sina misstankar. Är det helt orimligt att vanliga läsare och författare ges lite inflytande över världens kanske mest prestigefyllda litteraturpris? Men vill man inte förändra sig så kan man ju alltid hänvisa till ålderdomliga statuter. En specifik fråga till Akademien: Hur avgörs vilka som tillhör gruppen ”ordföranden för författarorganisationer som äro för sitt lands skönlitterära alstring representativa.”?
05 mars 2013 at 11:31 f m
Det är alldeles korrekt: är du inte berättigad att nominera kommer din nominering inte att hamna på långa listan, detta oavsett hur fin professor du är. Har dock svårt att se någon skriande orättvisa i detta. Nobelpriset är ett privat pris som bygger på privata pengar. Mig veterligt finns det dessutom inte ett enda större litterärt pris som bygger på en helt fri nomineringsprocess. Antar att orsaken till ej obetydlig del är praktisk: det skulle troligtvis göra en verkligt seriös bedömningsprocess mycket svår för att inte säga omöjlig, rent volymmässigt.
Huvudskälet till varför vi håller fast vid dessa statuter är dock inte deras ålderdomlighet, utan helt enkelt för att detta ingår som ett grundvillkor i det uppdrag Akademien givits, och som vi inte kan kasta över bord, hur skoj det än kunde kännas, med mindre än att vi bryter mot det givna regelverket – och ytterst mot stiftelselagen.
Som svar på den specifika frågan kan jag bara svara att det bedöms från fall till fall. Men jag har ännu inte hört talas om någon författarorganisation som ej uppfyllt statuternas krav.
07 mars 2013 at 4:04 e m
[…] Englund, sekretarz Szwedzkiej Akademii przyznającej Literacką Nagrodę Nobla, zamieścił na swoim blogu kilka informacji na temat kandydatur do tegorocznej nagrody. Czego możemy się dowiedzieć z […]