Att vara ständig

Knut Ahnlund, ledamot på stol nummer sju, är död.

Han avled i sitt hem på onsdagkvällen, efter en längre tids sjukdom.

Jag kommer att skriva mer så småningom.

Med anledning av att påståendet att Göran Malmqvist är nära vän med årets pristagare Mo Yan vill jag göra följande kommentar:

Svenska Akademien har stränga jävsregler, och de innebär bland annat att man ej kan delta i beslut som gäller personer man har ”en privat relation till” eller som går in i gruppen ”närstående”. Göran Malmqvist betecknar inte Mo Yan som någon tillhörig dessa två kategorier. De är alltså inte personliga vänner.

Han har berättat för mig att de två mötts tre gånger före beslutet: först en dag på senhösten 1990, då Göran Malmqvist var gästföreläsare i Hong-Kong; den andra gången åtta år senare, alltså 1998, då Mo Yan var del av en nio man stark författardelegation som besökte Taiwan och som Malmqvist sammanstrålade med; samt den tredje gången sju år senare, i samband med ett Strindbergssymposium i Peking 2005. Den sammanlagda tid de tillbringat i varandras sällskap under dessa tre tillfällen är sammanlagt runt fem timmar.

Göran Malmqvist har i sin egenskap av sinolog träffat mängder av kinesiska författare genom åren, som en naturlig del av sin yrkesutövning.

Det faktum att en av ledamöterna träffat en pristagare tre gånger under femton år, och att samme pristagare (för övrigt för fyra år sedan) skrev ett vänligt förord till en bok författad av ledamoten i fråga (och hans hustru) är, som jag ser det, ej diskvalificerande. Att ledamöter träffar folk och bygger upp ett rikt kontaktnät (och kanske även gör saker som att direktöversätta viktiga verk av kandidater) kan faktiskt bara vara till nytta till prisarbetet.

För säkerhets skull vill jag dessutom påminna om att Göran Malmqvist bara är en av sexton läsande, röstande ledamöter.