Nere i tunnelbanan. En tät våg med folk på väg ned till tågen fyller båda trapporna. Jag ser en bred man med portfölj som med stor bestämdhet banar sin väg upp genom den stångande strömmen av människor. Bakom honom sluter en liten man upp, och navigerar tätt i den förstnämndes spår: epigonens vanliga knep.
29 maj 2012
Att vara ständig 
29 maj 2012 at 10:00 f m
Det går även utmärkt att följa en pensionär med rullator (dock inte i tunnelbanan). På Ströget i Köpenhamn hade min svärmor en svans av åtta människor i sitt kölvatten. 🙂
29 maj 2012 at 11:07 f m
Åh, det får mig att minnas en teaterövning vi gjorde under min teaterkurs när jag var sju år. Vi hade som uppgift att välja ut personer i vår omgivning och försöka imitera deras gångstil och kroppsspråk. Jag gick efter en rad människor och fick en enkel passage, då jag var betydligt mindre än mina utvalda frontfigurer. 🙂
29 maj 2012 at 3:13 e m
Just det, och följer man tillräckligt tätt efter i spåren kan man till och med få rykte om sig att vara en del av samma rörelse eller riktning som den egentliga murbräckan.
29 maj 2012 at 5:25 e m
Men det gäller att välja rätt bräckare. Somliga bryts själva. Då slår motkraften ned hela följetåget. Därför ser man ibland hur hela kotterier desperat stöttar upp redan utslagna kulturpugilister.
30 maj 2012 at 10:41 f m
Lagom avstånd, det visste redan Ture Sventon, fråga Ville Vessla.
För långt och man tappar kontakten, för nära och man trampar av skon på den framförvarande…..inte bra!
Men en kommentar har varit till den som följer för nära är -Låt mig kliva ur mitt spår innan du sätter ned ditt.
Kanske det också har med tid att göra.
Det måste ha gått en lagom tid, vad nu det är, innan man tar efter………….
30 maj 2012 at 1:34 e m
Personligen tycker jag barnvagnar fungerar bäst. Ingen vill eller vågar gå in i dem, sålunda är den bästa lösningen att följa dem
… hm, det där lät som ett försvar av en auktoritär stat.
31 maj 2012 at 11:23 f m
Tyvärr så har jag andra erfarenheter. När jag går med Ormen, barnbarnet med detta för honom så passande namn egentligen heter han Leo Napoleon, får jag ofta både kryssa mig fram med barnvagnen liväl bli omsprungen eller omcyklad på trottoarer och gågator. Framförallt här i Uppsala där akademiska kretsar eller snarare studenter inte visar att de varken har läskunnighet eller insikt i lagen.
Värsta tanken; -tänk om de inte är studenter eller akademiker de kanske är vanliga ”svensson”…..tänk om?
31 maj 2012 at 4:19 e m
Hemska tanke!
Nå, vårt trätoämne kanske kan förklaras med följande: jag är student.
Likväl är mina (Linköpingsbaserade) erfarenheter av annan art. Två barnvagnar kommer åkandes på linje. Båda föräldrarna är inbegripna i ett hjärtligt samtal. Kaffe lattemuggarna bärs som om de vore vapen.
Att de upptar hela trottoaren är något de är måttligt intresserade av. Att alternativet till trottoaren är en motorväg rör dem inte stort.
Katastorfen är ett faktum.
01 juni 2012 at 4:54 e m
Nu till något helt annat; TACK FÖR WINDOWSAPPEN TILL SAOL!!!
04 juni 2012 at 3:29 e m
En man i tunnelbanan, axelbred,
ses röja väg. Han knuffar undan mängden
men åtföljs av en liten undanträngd en,
som hittat detta knep att följa med.
Han tar sin chans att slippa trampas ned.
Känns också diktens turs igen på längden,
på textens bredd och pennans skärpa? Sväng den,
röj väg i tankens hav som en torped!
Den lille mannen kallas epigon,
föraktad för att inte äga tron
att han har rätt att tränga undan andra.
Den store stannar plötsligt vid en dörr.
Då kan den lille oavsiktligt vandra
i spetsen som den store gjorde förr.
e.v.a.
06 juni 2012 at 3:31 f m
Världen är full av remarkabla ”epigoner”, från kubisternas barn, till realisternas barnbarn, från romantik till gotik.
Konst görs av konst, och litteratur av litteratur. Men trots det behöver vi inte svälja postmodernismen; att den lille mannen bakom är lika vägröjande som…Vem? Vem? Vem?
07 juni 2012 at 10:27 f m
Vem? Jo det är den som går före………..
07 juni 2012 at 5:18 e m
Hela Sveriges Radio och TV verkar ha direkta släktföljder i sin anställningsrulla. Kanske en merit att vara barn till en tidigare reporter eller hallåa? Vet inte vad det beror på men jag har mina aningar?!
08 juni 2012 at 12:05 f m
Där fann du ett korn, Urban Eller åtta. Du kunde göra om Marianne LIndberg-de Geers kulturkarta om hur alla som känner alla är med överallt. Gäller inte enbart SR. Men det är sant att de fått in några ovanligt obegåvade ättlingar på senare tid.
08 juni 2012 at 4:02 e m
Ja, verkligen kan man dock undra om de står upp till kraven att vara epigoner?
12 juni 2012 at 9:10 f m
Jag tror inte det behöver handla om epigoneri utan är enkelt praktiskt och socialt beteende. Man behöver ta sig nedför en trappa mot folkströmmen. Det blir minst oording och besvär om man följer strömfåran nedåt istället för att bredda den ytterligare. Så enkelt kan det vara. Av samma anledning har vi höger och vänster körbana i trafiken.
14 juni 2012 at 3:05 e m
Härligt ometaforisk läggning du har då ; )