Jag har en ny besatthet, som drabbat mig med ungefär samma kraft som dataspelen gjorde vid mitten av 80-talet. Ja, nästan i alla fall.

Det handlar om Google Labs Ngram Viewer. Denna tjänst är en biprodukt av Googles stora och fortlöpande digitalisering av världens litteratur, där i dagsläget runt 15 miljoner böcker lästs in. Ur dessa har det sedan byggts upp en samling på runt 500 miljarder ord, som spänner från 1500 till 2000. Och det är i denna databas man nu kan söka. Och se hur bruket av olika ord skiftar, relativt sett, över tid. Tjänsten är ingalunda vattentät rent metodiskt och vetenskapligt, men den är ändå fullkomligt oemotståndlig, om man alls är intresserad av det mänskliga medvetandets historia. (Än så länge finns den ej på svenska.)

Som till exempel följande sökning, som jag gjorde i morse, på orden ”happiness”, ”joy”, ”pain” och ”sorrow”:

Att döma av den så står vi inför en paradox: sorgen minskar, men också lyckan. Smärtan befinner sig på en tämligen konstant nivå, med en plötslig, oväntad topp vid sent 1800-tal (kan det månne handla om introduktionen av olika smärtstillande medel?) följt av en tydlig nedgång ända fram till efterkrigstiden, då den åter ökar, för att formligen gå i taket på 70-talet (kan det månne handla om den moderna terapikulturens stora genombrott?).

Man kan pröva göra en sökning på orden ”love”, ”liberty”, ”god”, ”freedom”, ”king” och ”country”, och få något som liknar en graf över upplysning, revolution och romantik. Eller undra över den spegelvända relationen mellan begreppen ”profit” och ”hero” över tid. Eller den explosiva användningen av ord som ”noise” och ”silence” i början av 1800-talet, som verkar ge stöd åt antagandet att den industriella revolutionen lett till en ny känslighet för buller. (Fler intressanta sökningar bland annat här.) Etc, etc, etc.

Än så länge är nog detta blott en leksak, men det går att ana något vidunderligt vid horisonten.