Erik Gustaf Geijer gästbloggar

Medelmåttans första dygd är anspråkslöshet, utan den är hon föraktlig. Hennes nästa dygd, är att ej blott själv vara utan pretention utan även verkligen känna att det finnes något ting högre och ädlare och med oskrymtad vördnad omfatta det – ty är hon avundsjuk så är hon ej endast föraktlig, utan förhatlig.

Men vi kunna gå ännu längre i vår moraliska klassifikation.

Vem vet att nedan om det medelmåttiga ligger det rent av dåliga? Men då är vi redan vid bottnen (ty själva medelmåttan är ännu ett slags svävande tillstånd) – och kunna efter efter flykten i högre sfärer äntligen glädja oss över att ha fast fot på den nedriga evigt grundfasta marken för att se oss om ibland dess platta invånare. Vi har sett att det finns ingen stil i medelmåttan – i uselhet finns det ej en gång maner – Medelmåttan härmar stil och får blott maner. Uselheten härmar blott maneret åter.

Erik Gustaf Geijer var ledamot av Svenska Akademien mellan åren 1824 och 1847. Han satt på stol nummer 14.

 

SAOL – Så funkar det

Jag har fått en fråga i ett mejl:

Hej!
Jag tycker att det är konstigt att det inte finns något ord för djur som lägger ägg. Jag tycker att det borde heta äggdjur, eftersom det heter däggdjur för djur som inte lägger ägg. Varför är det så, har man inte kommit på det???
MVH Erik **** 11år
Knivsta

Och så här svarade jag:

Hej Erik!

Det är ett roligt ord du har kommit på. (Jag kan berätta för dig att en av mina flickor också pratar om däggdjur och äggdjur. Var hon har fått det ifrån vet jag inte.) Och visst kan du använda det. Varför det inte finns något ord för alla djur som lägger ägg vet jag faktiskt inte. Kan det bero på att det handlar om väldigt många olika sorters varelser, egentligen alla de som inte är däggdjur? Fiskar och fåglar och dinosaurier och spindlar och humlor skulle alla kunna kallas äggdjur.

                    Men jag antar att i din fråga också finns en undran varför ordet ”äggdjur” inte finns i Svenska Akademiens ordlista. Vi får ofta förslag om nya, fiffiga ord från människor, och många är, precis som ditt, rätt bra.

                    De som avgör om ett ord ska få plats i vår ordlista är dock i första hand inte vi som sitter i Akademien, utan en grupp med språkforskare som finns vid Göteborgs universitet, som vi samarbetar med. Och de gör det utifrån stora undersökningar om vilka ord som verkligen används här i landet. I ordlistan hamnar alltså bara ord som brukas av många människor. Vilket betyder att de som ytterst bestämmer vilka ord som ska hamna i ordlistan faktiskt är alla som använder det svenska språket. Om ett ord blir nog populärt så kommer det att hamna i ordlistan. (Och om vi alla slutar att använda ett ord så kommer det så småningom att försvinna ur ordlistan. Dock inte för gott. Om nog många börjar använda det igen, så kommer det tillbaka i ordlistan!)

                    Vilket betyder att när nog många pratar om ”äggdjur”, så kommer det ordet till slut att hamna i Svenska Akademiens ordlista. Svårare än så är det inte.

Vänlig hälsning

/Peter Englund

 

Sveriges äldsta teaterstycke

Imorgon äger det rum, igen, det som kallats vårt lands äldsta, ännu spelade teaterstycke: Svenska Akademiens högtidssammankomst. De yttre formerna har inte förändrats sedan 1786. Platsen är alltjämt Börssalen, koreografin, dukningen och placeringarna följer Gustaf III:s anvisningar till punkt och pricka, stolarna är faktiskt desamma − det är blott tyget som är nytt.

Och imorgon kommer alla förberedelser att vara klara.

På bilden syns stol nummer 7, som kommer att stå tom nu efter Knut Ahnlunds död. Och det kommer den att göra ända fram till den 20:e december nästa år, då hans – ännu ej utsedda – efterträdare under traditionella former kommer att ta den i besittning.

Själv har jag skrivit mitt tal, det som avslutar det hela, och där bland annat alla våra pristagare läses upp. Min frack är nytvättad och skjortan struken. Dessutom har jag åkt på halsfluss, men tänker inte låta mig avskräckas.

Hela tillställningen sänds för övrigt direkt i Kunskapskanalen, med början klockan 16:50.

 

SAOL nedladdningsbar

En ej obetydlig del av Akademiens energi och resurser går till våra olika språkprojekt, framför allt då ordlistan (SAOL) och den historiska ordboken (SAOB). Vi arbetar också på att göra resultatet av all denna möda mer lättillgängligt för brukare av olika slag. Ett led i detta var när vi förra året lät framställa en app-version av SAOL, och som nu återfinns i över 400 000 mobiler.

Nu har ännu ett steg tagits.

Tidigare kunde man köpa en digital version av den senaste upplagan av SAOL på CD-skiva, för bruk i sin dator. Från och med nu finns den gratis nedladdningsbar för Windowssystem. För mer information klicka här!

Mer kommer, lita på det.

 

Frånvarobesked

Jag har fått en fråga om varför jag ej – som brukligt – öppnade årets Nobelföreläsning. Skälet är att jag i morse blev far. (Det är mitt femte barn.) Märkligare än så är det inte. Mänskligt att döma kommer jag ej heller att finnas med när priset delas ut på måndag.

 

Min kommentar

Med anledning av denna nyhet har jag följande kommentar:

Detta är helt och hållet en privat angelägenhet mellan de inblandade, och angår Svenska Akademien lika litet som ett slagsmål på krogen dem emellan skulle göra; men precis som ett sådant offentligt slagsmål skulle kunna kasta en skugga på Akademiens anseende, om än indirekt, så gör även sådana här dumheter det.

Detta är alltså inte något som Svenska Akademien är inblandad i, ställer sig bakom, sysslar med, ursäktar eller försvarar.

 

Knut Ahnlund död

Knut Ahnlund, ledamot på stol nummer sju, är död.

Han avled i sitt hem på onsdagkvällen, efter en längre tids sjukdom.

Jag kommer att skriva mer så småningom.